Direktlänk till inlägg 5 januari 2013
Tänk att jag undrar - när kan man anse sig accepterad ? Man kan käka vid samma bord utan blickar med avsky? Japp helt klart ett steg rätt men sen? Man kan fungera i ett hus 2 veckor utan att hamna på kant? Skratta o skämta ? När någon väljer att följa med mig till tex stallet medans de andra stannar inne? När de kan gråta iför en ? Allvarligt .... Jag undrar verkligen !
Igår hände något som jag tänker på idag :). Lilla loke tog plats vid mig , låg i mitt knä , lutade huvudet mot min axel o så där :). Visst mig gjorde det inget men idag när jag tänker på det så ler jag för mig själv. Han har tittat hur det är mellan mig o lillan ett tag , studerat oss när vi kramas .... Alltid hållit sig i närheten :D Är det nu man är accepterad där? För mig infann sig det hela normalt då jag anser även de som en del av min egna familj . Ville så gärna trösta både tuva o Jasmine igår när de grät men vågade inte "klampa" rakt på dem heller .. Var är gränsen efter denna tid? Va kan man göra o inte? När ska man hålla sig på kant o hur ska man veta när man ska ta steget? Vill så gärna bli en del av deras liv med . Vill att de ska kunna känna att jag finns när de är här o att inget är för dumt att prata om eller känna heller.
Att bli accepterad ... Det är liksom ett måste på ett eller annat sätt , medvetandet .. Jag tror o hoppas att de vet att de är fullt accepterade att ta plats i denna familjen :) . Känna Sig som en betydelsefull del...
När ?
Kram C
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|