Fasen att man aldrig ska "lära sig" . Eller de omkring förstå hur pass allvarligt det faktiskt är!
Idag har jag legat ända tills nu kl 13.30 , va upp o slängde in frukosten i ugnen bara o fixa barnen för skola (lilla o kusinen naddis)

Förberedde en plåt kalljäst igår !

Läkare har varnat mig för o utsätta mig i stressiga miljöer , där jag vet att jag blir stressad o lika så försöka o inte tänka - jag måste hinna även om det är en dag / vecka innan . Att stressa upp mig i onödan alldeles för tidigt . Så har det varit i 2 veckor (bara för detta möte) o det slutar med att sista dagen är stressen o nervositeten maxad o man springer av o an ! Igår städade jag hela huset ! I minsta lilla vrå med trasan typ o helt plötsligt så är det öppna ytor o saker som inte ska stå inne är ute . Ni som har fibromyalgi eller problem med stress o muskler mm vet ju priset dagen efter när man ska försöka slappna av ! :/ mina händer är svullna så det gör ont o bara skriva på mobilen , huvudet värker, igår hade jag som tjurnacke av spänningar ! Nära till tårar o känslig till max o hela kroppen är öm o vill inte alls va med :( . Värsta är att jag får inte ta värktabletter nu alls eller mediciner, leverbiopsi den 26 e :S

Hur som så mötet va blandat med förtjusning att de kom o äntligen va över samtidigt som jag satt på nålar hela tiden . Dessa frågor ! Väl medveten om att hela mitt yttre skriker att jag är under press , va ska de tänka !? Alltid samma problem , torr i munnen, helt plötsligt krånglar talet .... ja ni vet hur det blir om ni har samma som en annan . Press o stress är allt annat än vän o lika så värken , de föder varann . Ekorrhjulet!! Fullt medveten att det syns att man kämpar , har iallafall jag intalat mig . Ser de ?! Svarar man rätt så det inte låter dumt ? Av nervositet är det lätt att man svamlar på snabbt o allt låter så bra i huvudet där man sitter o förbereder sitt svar men kommer ut som en padda när det är dags!

Jag kan skratta åt det lite faktiskt, åt mig själv ....
Det måste man kunna men samtidigt blir man så ledsen att man ska behöva ha dessa problem.
Känslan är att man är ett djur som tuggar fragga i vissa situationer, ett djur som är trängt, ja ni vet nog hur jag menar .
De lämnade iallafall gården med glatt uttryck o i deras bemötande kunde jag inte ta på något som skulle säga annat heller. Oroliga jag!

Värsta för mig är nog o misslyckas , att det ska bli fel ..... att falla på mållinjen !
Tyvärr sätter man sån press på sig själv. Tänk om de tyckte att jag va konstig eller tyckte att städningen va överdriven då hela huset doftar sköljmedel o doftspray . Kanske jag ansträngt mig snäppet för mycket för att de ska tycka att det är en passande miljö , kanske skulle jag låtit leksaker ligga över golven? Alltid detta tänk!

Jaja nu är detta mötet över o det är bara att vänta o se!
Den 3 november är det dags för en annan kommun o komma o då har jag samma problem igen . :P

Vist fasen möter de många familjer o förstår nog att man vill öppna dörren till ett städat hem ! (Eller)


Hur som så idag blir det inte mycket för min del. Jag har dammsugit för o hålla efter men mer än så blir det nog inte. En sväng till djuraffären o inhandla mat till ödlan o paket då lilla ska på kalas på badhuset på lördag :)
Sen ska jag försöka slappna av ! Men visst fasen är det alltid något man anser att man måste:P
KramC