Skriver ett inlägg då .
Vet dock inte vad jag ska skriva men kan ju berätta varför denna tystnad nu ett tag:(

Har varit mammas begravning o massa med lägheten att tömma o fixa o detta på endast några dagar .
Man tycker man tömt o plockat en massa men så många års liv o minnen mm .....
Tar aldrig slut ??!!

Alla brukar säga att jag är så stark !
Ärligt? Jag är allt annat än stark nu mera , min kropp har fått mer än nog av allt jag upplevt under mina år . Detta med pappas bortgång o sitta med honom in i det sista gjorde mig riktigt sjuk ! Så mamma på det , se henne tyna bort o sitta där när hon somnar .....
Ingen av de finns kvar på 3 månader o 9 dagar blev man föräldralös :'(
Fick mediciner innan som jag fick sluta med för att sitta natten med mamma o där av så slutade den fungera o mammas bortgång ....ja jag trodde inte jag kunde bli sämre men det blev jag :( , mycket !!!
Tyvärr tänker jag inte skriva ut det öppet så att alla kan läsa för jag har lärt mig att man lätt får det mot sig på ett eller annat sätt i slutänden !
Hur som så kämpar jag dagligen med en massa nu med mitt egna mående !!! Är tungt för jag har svårt som attan att få vardagen att fungera just nu.... Vill lägga mig o ge upp , kampen är frustrerande men jag kan inte! Vill inte!!!
Jag tror inte ens mina närmaste förstår hur illa det blivit helt ärligt . Gubben vet , han har tvingats möta det på ett o annat sätt :( han lever med mig men knappt jag går att leva med till o från. :( . Bara att skriva detta gör ont i mig ! Dagligen leva som mig själv gör ännu ondare i mig , som jag blivit o hur jag fungerar eller inte fungerar ....
Än är det inte slut för hela mitt hus är fullt av prylar från deras hem ! Jag kan inte knappt tänka .... Allt jag ser är alla saker som påminner om allt jag sett , att de längre inte finns med oss längre . Det påminner om sorgen o värker mer o mer . Panikkänsla när man inte kan komma ifrån o kunna andas en stund från det !!!!!
Är svårt o förklara ....

Jag kommer inte kunna lära mig leva med denna sorg utan hjälp o då menar jag en massa hjälp både från nära o kära mm en bra bit på väg är förståelse , lika så med de traumatiska upplevelser o även det gamla börjar komma nu också det i allt annat . Det som jag tidigare heller inte bearbetat .
Bilder jag dras med dag som natt , tankar , maktlösheten o alla frågor inom mig om jag gjorde allt fel , sa fel det sista. Kunde jag gjort mer ? Gjort si o så än så som jag gjorde .... sa jag allt jag ville säga? Nej jag tror jag missade de 3 viktigaste orden till mamma medans hon va medvetande :'( o bara det maler . Jag kan inte minnas....

Sjukskriven!!!!
Jag har fybro, utbränd , lika så känslomässigt o allt är i ett förbannat ekorrhjul för det ena gör det andra värre . Läkaren skriver att jag behöver vila både för kropp och mående ...
jag undrar hur ska jag kunna det när allt annat är kaos omkring en? Hur vi än vänder o vrider på oss just nu så vill det inte funka o alltid är det något som ska ta vår tid som vi tex behöver här hemma . Vårat eget har hamnat åt helvete flera månader för länge än att det ska gå o lösa på några dagar/ veckor. Vi får fortfarande inte ihop det!

Nej detta inlägg va inte ment som ett inlägg att gnälla , är bara vår bistra sanning ...
Min sanning !!!
Alla kan sörja ja men är inte alla av oss som sörjer som blivit sjuk på kuppen.

Vill bara ni ska veta att det är värre än ni tror .... flera av er skakar på huvudet åt mig o det som sker o skyller på att jag inte klarar av det ena o det andra men handlar faktiskt inte om det ...
Faktiskt inte !!! Händer ofta , allt för ofta nu mera .
Handlar om djupare saker än det!!!!!
KramC